Brott

Polisanmälan

Har du utsatts för ett brott ska du kontakta polisen. I brådskande fall ska man ringa 112 i annat fall kan man kontakta 114 14. Ett vanligt sätt att anmäla ett brott är att man besöker en polisstation.

En polisanmälan är viktig för att du ska kunna ta tillvarata dina rättigheter och få skydd. En anmälan är en absolut förutsättning för att en person ska kunna dömas för ett brott och för att du som brottsoffer ska kunna få ersättning. Innan en anmälan är gjord kan du inte heller få ett målsägandebiträde förordnad till dig. Du kan dock alltid kontakta oss på Advokatbyrån för råd innan en anmälan görs.

Vad är ett straff?

För brottsoffret är det viktigt att gärningsmannen får sitt straff. En person som döms för ett brott kan få olika typer av straff. Det straff som domstolen dömer ut beror främst på vilket typ av brott som personen gjort sig skyldig till. Det står i lagen vilket straff som ska ges för ett visst brott.

Nedan följer de vanligaste straffen som domstolen dömer ut.

Fängelse

Till fängelse kan man dömas i som minst 14 dagar och som längst till livstid. Livstidsstraffet används bara vid de mest allvarliga brotten, framför allt mord. Den som döms till fängelse i max sex månader, kan ansöka om att få en elektronisk fotboja. Man avtjänar då sitt straff i bostaden men kan få lämna hemmet under bestämda tider, till exempel för att gå till arbetet eller för att studera. Man ansöker om fotboja hos Kriminalvården.

Det normala är att man släpps när man har avtjänat två tredjedelar av sitt straff, så kallad villkorlig frigivning. När domstolen dömer till livstids fängelse vet man inte hur länge man kommer att sitta i fängelse. Efter tio år kan man ansöka om att få sitt straff tidsbestämt. En sådan ansökan görs till tingsrätten i Örebro. Om tingsrätten går med på detta bestäms hur många år i fängelsestraffet ska omvandlas till.

Den som får ett fängelsestraff kan få möjlighet till kortare permissioner efter en viss tid i fängelset. Då har man som brottsoffer rätt att få information kring detta.

Villkorlig dom

Till villkorlig dom kan man dömas om brottet inte är tillräckligt allvarligt för att ge fängelse och om domstolen bedömer att man inte kommer att begå nya brott. En förutsättning är att domstolen inte tror att den tilltalade kommer att begå nya brott. Den som döms till villkorlig dom får en prövotid på två år. Om man missköter sig under prövotiden och begår nya brott kan den villkorliga domen omvandlas till ett annat straff. En villkorlig dom förenas i regel med böter eller med samhällstjänst.

Samhällstjänst

Samhällstjänst är en skyldighet att arbeta gratis under en begränsad tid som tingsrätten bestämmer, mellan 40 och 240 timmar. Det kan till exempel handla om arbete hos en idrottsförening eller kommun. Samhällstjänst döms ut i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn. För att kunna dömas till samhällstjänst måste den dömde själv vilja det.

Böter

Böter är ett straff som innebär att den som döms för ett brott ska betala pengar.
Böter döms antingen som penningbot, en fast summa pengar till exempel 1 000 kronor, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 30 dagsböter à 50 kronor (det vill säga 1 500 kronor). Det första talet visar hur allvarligt brottet är och det senare talet bestäms av hur den tilltalades ekonomi ser ut.

Skyddstillsyn

I stället för att dömas till fängelse kan man dömas till skyddstillsyn. Då löper en prövotid på tre år. Under prövotiden ska den dömde sköta sig och försörja sig efter förmåga. Det första året är en övervakningstid då den dömde har kontakt med frivården. Skyddstillsyn kan kombineras med andra straff, till exempel fängelse, dagsböter och/eller samhällstjänst.
Tingsrätten kan bestämma att till exempel missbruksvård eller annan vård och behandling, som har samband med brottsligheten, ska genomföras under övervakningstiden, detta kallas för kontraktsvård. Om den dömde missköter sig under övervakningstiden kan den få ändrade eller nya regler att rätta sig efter. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen ersättas av ett annat straff, till exempel fängelse.

Ungdomspåföljder

Det finns olika former av ungdomspåföljder för den som fyllt 15 men ännu inte fyllt 21 år. I Sverige är man straffmyndig från 15 års ålder. Unga kan under vissa förutsättningar dömas till ungdomsvård, ungdomstjänst eller sluten ungdomsvård. De kan också dömas till andra straff, till exempel böter och villkorlig dom.

Ungdomsvård

Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård om den har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Ungdomstjänst

Den som döms till ungdomstjänst avtjänar sitt straff genom att arbeta åt exempelvis en förening eller en ideell organisation. Arbetet är oavlönat och ska utföras mellan 20 och 150 timmar.

Sluten ungdomsvård

Ungdomar som är mellan 15 och 18 år när de begår ett allvarligt brott, kan dömas till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Straffet är tidsbestämt och avtjänas på särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse.

Bevistalan

Om en mycket ung person (under 15 år) är misstänkt för ett brott kan åklagaren begära att domstolen ska pröva om den misstänkte har begått brottet eller inte. En sådan prövning kan bara göras om socialnämnden i kommunen, Socialstyrelsen eller vårdnadshavarna för den misstänkte vill det. Rättegången går till ungefär på samma sätt som vanligt, men om domstolen kommer fram till att den misstänkte har begått brottet som den anklagas för, så döms inte något straff ut eftersom personen ännu inte är straffmyndig.

Meny